I jämförelse med andra bildkulturer är den etiopiska sakrala konsten på mur, trä och pergament starkt försummad. Detta är anmärkningsvärt inte bara med tanke på den enastående naivistiska och andliga skönhet denna konst kan uppvisa, utan också då den utgör en betydelsefull del av den afrikanska konsten och historien såväl som av världsarvet.

Under längre vistelser i Etiopien har jag fått tillfälle att bekanta mig med denna konst och har då också sökt efter samtida kolleger inom ikonmåleri. Ett vackert och för Etiopien typiskt ikonmåleri på träpannå fanns här på medeltiden och då inte minst under 1400- och 1500-talen. Men det mesta av det man idag möter utgörs av en mer förytligad och romantiserad stil som saknar det intressanta spel mellan färg och form som utmärker äldre tiders etiopiska ikonmåleri.

Av en händelse fick jag på besök i Addis Abeba 2011 dock tips från några konstnärsvänner om en utställning på det franska institutet (Alliance Ethio-Française) med ikoner av Tekeste Yibeyin. Mötet med Tekeste och hans måleri var glädjande och gjorde ett starkt intryck. Några dagar senare blev jag hembjuden till honom och hans familj och fick då tillfälle att se fler av hans ikoner och samtala om dessa och hans arbete.

Han växte upp i staden Aksum i norra Etiopien och tillhör som mer än 30 millioner andra invånare i landet den ortodoxa kyrka som här grundades redan på 300-talet. Tekeste började som tioåring teckna och då med utgångspunkt ifrån de målningar han såg i kyrkorna. Av vem han lärde sig att måla glömde jag tyvärr att fråga. Men han utför sina verk i äggtemperateknik på träpannå på ett liknande sätt som inom andra former av ikonkonst. Och som inom dessa och flera andra konstarter använder han i stor utsträckning också jordfärger, d v s de många olika sorterna av ockra-, terra- och umbrafärger. Dessa framställs av lerjord och omfattar i sin rikedom på nyanser ett brett register av färgpigment från blekare beigegula och briljant lysande ljus- och mörkgula, till en rad olika bruna, röda och gröna pigment. Vissa blå, gröna och röda färger som förr i tiden ibland gjordes av ädelsten, ersätts idag av vackra syntetiskt framställda pigment.

Hans stil är typiskt etiopisk – naivistiskt ömsint och färgstark – och påminner om landets medeltida ikonmåleri, men är samtidigt mycket personligt. Den djärva behandling av färg och form och då även hans lek med de färgytor som bildar bakgrund till scenerna är tilltalande, porträttmåleriet i samspel med bruket av linjer imponerande och modigt.

Jag begränsar mig här till att visa ett av hans verk, en diptyk med flera motiv som konstnärligt talar för sig själva. Förstås gör fotots färger i förhållande till originalet inte ikonen fullt ut rättvisa, men motsvarar ändå nöjaktigt koloriten i denna.

Som företrädare för samtida etiopiskt ikonmåleri skapar Tekeste Yibeyin sina verk i spänningsfältet mellan tradition och innovation, ett sätt att arbeta som är utmärkande för all levande och autentisk ikonkonst. Hans ikonmåleri utgör en del av en urgammal tradition och av det etiopiska kulturarvet och är samtidigt personligt och nyskapande. Med ett fascinerande bildspråk gestaltar hans ikoner de bibliska händelserna och personerna sedda med en from och begåvad etiopiers ögon. Jag är mycket glad över att ha fått lära känna honom.