Kategoriarkiv: Ikonens teologi

Kristi förklaring – Om vår möjliga likhet med Gud

Vid den händelse som avbildas i motivet Kristi förklaring ser vi med Petrus, Jakob och Johannes hur Jesus på det heliga berget Tabor i Israel förvandlades. I ett bländande ljus starkare än solens och flankerad av Moses och Elias, avslöjar han här sin gudomliga natur, att han själv är Gud i mänsklig gestalt (Matt 17: 1-9). Enligt den grekisk-ortodoxe 1300-talsteologen S:t Gregorios av Palamas var det ljus som strålade fram ur Kristus på förklaringsberget de gudomliga energier som av evighet bor inom den heliga Treenigheten. Såsom solens strålar är förenade med solen är detta oskapade ljus förenat med den Oskapade, och det är denna övernaturliga verklighet som blivit ett kött med den mänskliga naturen i Jesus Kristus. Genom denna händelse visade Jesus oss sin gudomliga natur, som vi i vår tur får del av i kraft av kyrkans sakrament och den helige Ande.

Kristi förklaring, övre del
Kristi förklaring: Elias, Jesus och Moses. Ikon målad av Lars Gerdmar. Foto: Bo Wiberg

Gudslikhet – eller Kristuslikhet som man i kyrkan brukar kalla denna – har att göra med den nya identitet Gud skänker människan genom dopet. Här dör och uppstår hon på ett hemlighetsfullt sätt med Jesus Kristus – gudsmänniskan. Tillsammans med Jesus – den andra personen i Gudomen – blir alla människor som mottar detta och kyrkans övriga sakrament och den helige Andes oupphörliga kraft genom att leva trons liv den himmelske Faderns söner och döttrar. Genom att lyssna till Jesu andliga undervisning i Bibeln, inte minst hans underbara liknelser, och i samverkan med varandra i kyrkans gemenskap, når vi Kristuslikhet.

Kristi förklaring, detalj, nedre del
Apostlarna Petrus, Johannes och Jakob.

Denna likhet har inte något med det yttre att göra, men avspeglas i porträtten av de människor vi ser avbildade inom denna konst och hos alla som lever trons liv. En del av dem kallar vi helgon och dem avbildar vi på ikonerna, detta då de på ett enastående sätt genom sina liv och gärningar i Jesu efterföljelse på olika sätt blivit föredömen på trons väg. Det unika och därmed outbytbara i karaktäristiken av dessa framträder på ikonerna inför våra ögon och kan tjäna till uppmuntran och förebild, kan hjälpa oss att i likhet med dem bli de personer Gud har ämnat oss att vara. Det gudomliga och teo-kosmiska ljus Jesus, vår Gud, uppenbarade på förklaringsberget finns latent, potentiellt i varje enskild människa, inbegriper hela hennes personlighet och kan göra henne lik Gud.

Bland porträtten av de heliga män och kvinnor som avbildas inom denna konst finner vi alla tänkbara personlighetstyper och säkert mer än en som påminner om vår egen. Från härlighet till härlighet, från andliga barn och lärjungar till Jesu vänner och medarbetare har de mognat på överlåtelsens och gudomliggörelsens väg.

5. Kristus. Detalj ur Kristi förklaring 2 kopia
Jesus Kristus, den andra personen i Treenigheten. Detalj ur ikonen Kristi förklaring – Transfigurationen. Ur ikon målad och fotograferad av undertecknad.

I Kristi förklaring, eller Transfigurationen, som detta motiv också kallas, möter oss bilden av den andra personen i Treenigheten, den oskapade och evige, i oupplösligt förening med människans natur och det skapade.

När vi tänker på Gud vår skapare verkar det som om det låg en avgrund mellan Guds natur och människans. Men när vi betraktar händelsen på berget Tabor där det skedde som på denna ikon avbildas och skådar Guds son i förklaringens ljus, står det klart att  denna avgrund genom Jesus Kristus är överbryggad, att vi kan nå gudslikhet.

Världen som ikon – apan i människan ett tankefel

Det fysiska, biologiska livet är i den troendes ögon ej blott och bart en naturnödvändighet. Enligt henne är skapelsen och materien i sig buren av det mirakulöst förtätade. Dess bländande skönhet och hisnande djup, alla dess underliga substanser och energikonstellationer, som oupphörligt sluter sig samman, modelleras och besjälas, som glödande framträder i form, färg och rörelse, fascinerar, fängslar.

1. Vatten, ljus och ksuggor, grönska i oräkneliga nyanser.
Sommarvärme, fågelsång, vatten, speglingar, himmel, ljus och skugga, dofter, glädje och grönska i oräkneliga nyanser… Foto: L. Gerdmar.

Naturens i animaliska och vegetabiliska skepnader skiftande arter, särpräglade individer och intelligenser, för att inte tala om människorna själva, med deras skilda personligheter, utseenden, temperament och karaktärsdrag, framstår som något helt magnifikt, storslaget. Hela detta verk andas en hemlighetsfull lyskraft. Laddat med allvar och insvept i gåtfull, dynamisk spänning, pekar det ständigt utöver sig självt, mot dess urbild.

2. Naturens precision - mirakulöst  vacker - den Eviges verk
Utstuderad skönhet och precision. Foto: L. Gerdmar

Materiens yttre skepnad, dess fulländade sensualism och oändliga mångfald av taktila och estetiska värdeskalor vittnar, i dess absoluta precision och självklara perfektion, om det högsta sköna och goda, om det för tanken svindlande, fördolda och oåtkomliga, det bortom tidens och begreppens kategorier absoluta Mysteriet. Denna materiens fullhet och briljans är ett verk av den Osynliges hand, en mäktig ikon, som avspelar rikedomen hos den Evige, frambringad av den Gud Jesus har lärt oss kalla vår Fader i himlen.

Enligt kristen uppfattning är allt det vi här möter förutbestämd skapelse, materialiserad nåd, förkroppsligad skönhet, godhet och ändamålsenlighet djupast sett framställt ur intet – ex nihilo – i kraft av Guds skaparande, genom en omnipotent kreativ akt som övergår allt förstånd.

Denna gudabenådade världsbild, där skapelsens mångfald – med människan i centrum – framstår som en levande ikon i ständig tillblivelse adresserad från Gud till mänskligheten är ett storartat uttryck för den oändliga rikedom av godhet, kraft, ljus och mening och olika slags värdeskalor som finns i djupen av Guds vishet, något vi alla mer eller mindre har erfarenhet av. Minnet av en lång promenad en sommardag när tiden står still och allt är obeskrivligt vackert, eller när vi ser ett foto av en vän eller anhörig som i vårt inre framkallar en levande bild av dennes ansikte, blick och leende delar vi. Och var och en av oss kunde nu lägga till mängder av sådana gudabenådade ögonblick i livet som – rätt förstått – bekräftar att världen är Guds ikon.

3. Rikedom och ljus
Överflödande rikedom och ljus. Foto: L. Gerdmar

Denna av Guds skapande energi genomsyrade världsbild – som i förlängningen inkluderar kulturen och det mänskliga projektet genom seklerna – står inte i motsats till den mer torftiga men hårdlanserade evolutionsläran. Som ensamstående världsbild betraktad saknar denna dock identitet och annan mening än att alla varelser av någon märklig anledning under en följd av många millioner år mer eller mindre utvecklas och anpassar sig för att överleva, vilket förstås är något i sig gott. Hur fisken i vattnet lyckas anpassa sig till torra land när den fortfarande är kvar i vattnet har jag dock aldrig begripit och inte heller hur vissa marklevande djur med tiden kan anpassas till luften, få vingar och börja flyga har jag – arme humanist och hönshjärna – dock heller aldrig förstått.

Helt klart är evolutionen fascinerande och en del av den naturlagsbundna metod Gud tagit i bruk vid sin skapelse. Men denna teori ger dock inte någon förklaring till existensen på ett djupare meningsfullt sätt. Och jag blev lätt illamående när jag häromdagen såg ett tv-program om evolutionen där man gång på gång talade om ”apan inom oss”.

4. Vår charmige vän chimpansen, alt. 2
Vår underbare vän chimpansen, säkert en av Guds favoriter bland sina skapelser. Tyvärr hade jag bara tillgång till en svart-vit bild. Foto: okänd

Att inskränka oss människor till att bara vara högre stående djur är ett allvarligt tankefel och skapar en både förenklad och banaliserad bild av vad en människa är. Att det finns en rad fysiologiska likheter mellan oss och djuren är charmerande och en del apor är ju extremt söta, skojiga och framför allt viga. Men låt för allt i världen apan få fortsätta vara fullt ut apa även om den evolutionärt griper tillbaka på någon tidigare varelse och människan fullt ut vara människa! Gud älskar och respekterar alla varelser han skapat för vad just de är. Alla har sitt egenvärde och är var och en ämnade att vara på sitt bestämda sätt. Trots vissa bestickande likheter på ett biologiskt plan och i beteende, inte sällan komiska – som när jag och apan skalar banan – råder det ur andlig och intellektuell synpunkt en existentiell avgrund mellan djuret och människan.

5. Kristus. Detalj ur Kristi förklaring 2 kopia
Jesus. Detalj ur Kristi förklaring (transfigurationen) den händelse då han visar sin gudomliga natur – den andliga natur Gud  genom sitt människoblivande  förenat med vår fysiska – den ikon som också  berättar om Guds essens och de gudomliga energierna. Foto: L. Gerdmar.

Enligt kristen verklighetsuppfattning är detta helt enligt Guds vilja. Som mänskliga gestalter och personligheter står vi långt ifrån djuret men nära Gud. Om detta ska en senare artikel med utgångspunkt från ikonen Kristi förklaring – transfigurationen – handla.